25 februari 2013

Ismete i nytt vatten med toppenresultat

I lördags var det äntligen dags. Fiske efter gädda igen efter en paus på över 1 och en halv månad. Abstinensen hade hunnit nå sjukliga höjder och det var inte alls lika tungt att kravla sig upp ur sängen när klockan ringde för fiske istället för blöjbyte.. ;)

Vid 04.45 ringde klockan och vid halv 6 var vi iväg. Planen och platsen för dagen var spikade och med höga förhoppningar satte vi oss i bilen för att avverka den rätt så långa färden ut till det nya vattnet.


För ca en vecka sedan samlades en del av teamet, med avsikt att diskutera framtidens fiske lite och leta nya intressanta vatten. Efter en hel del funderande och studering av kartor fick vi prickat två ställen som vi såg som mest intressanta.

Frank hade alltså även dagen fri för fiske, så vi åkte iväg två man stark. Eftersom vi hade suttit och tittat på platsen endast från kartor innan vi åkte, så motsvarade inte verkligheten riktigt våra fantasier. Bilen fick lämnas långt från fiskestället och först efter ca 1 kilometers plumsande i knädjup snö kom vi oss ut på isen och började placera ut våra spön.

Frank riggade sitt första spö med en levande mört. Fundersam över om detta verkligen var stället att hitta de grövre, konstaterade vi att mörten som just simmat ner verkade onaturligt livlig.. I nästa sekund åker vippan ner, för att strax efter studsa upp igen och indikera hugg... Mothugget sitter och upp kommer en pigg ca 2-kilos fisk. Gäddan, som högg innan Frank knappt hunnit börja söka sig vidare för att placera ut nästa spö, fick snabbt friheten åter.

Efter den första krokade fisken fortsätter vi att rigga våra övriga spön, men avbryts för jämnan av att någon vippa studsar upp. Vi verkade verkligen ha placerat ut spöna på rätt plats under rätt tid, mitt under en huggperiod. När vi landat ca 10-talet gäddor började vi dock fundera var den av grövre kaliber gömmer sig.

Vi fiskade både med levande och dött bete under dagen. De flesta huggen kom på våra levande mörtar, men storleken på gäddorna var inget att skryta med. Dags för taktikbyte.. Efter en ordentlig rally mellan spöna under förmiddagen, så riggade vi flera spön med stora döda mörtar i hopp om att den rutinerade damen faller för de större betena.

Vi hann inte vänta länge innan vippan till en av Franks spön löste ut. Hugg på en stor deadbait är alltid spännande och när vi kommer fram till hålet åker linan ut för fullt. Jag får för en gång skull med mig filmkameran när vi springer ut mot den vajande vippan och tänker föreviga händelsen på video. Framme vid hålet, strax innan Frank sätter in mothugget, ser jag hur nästa vippa studsar upp och är tvungen att placera ner kameran på landningsmattan. Frank håller i skrivande stund på klipper ihop en filmsnutt från dagen, så se till att besöka bloggen även imorgon.

Jag springer alltså vidare till mitt spö, konstaterar att linan åker ut, så jag sätter in mothugget direkt. Fast fisk, men inget monster. Hinner inte kroka av direkt eftersom Frank hade full action med sin gädda ännu, så jag tar min kilosgädda samt spöet under armen och rusar tillbaka. När jag kommer tillbaka sitter Frank på knä vid hålet med ett säkrat gälgrepp på ett nytt personbästa...

7,1 kg - 101 cm

Det var ju gäddor av denna kaliber vi åkte ut på jakt efter! Nytt personbästa (med 20 gram;) ur nytt vatten. Så otroligt skönt att lyckas, även om det nästan är mer än man kan hoppas på när man åker ut  till ett helt nytt ställe.

Dags att ge gäddan friheten åter
Eftersom det visade sig att denna gädda föll för ett större bete, så bytte vi ut ytterligare några levande mörtar till större döda istället. Rätt igen...


Dessa två bilder kommer jag inte att beskriva desto mera. Detta helt enkelt på grund av att jag inte har en aning om vad som hade farit iväg med betet... Beslöt mig först att försöka förtränga tankarna om vad det kan ha varit, men nu när det inte lyckas så finns ju bara ett alternativ som återstår: Jag skall ut igen och se till att ta reda på vad det egentligen är som simmar omkring i detta otroliga vatten.

Summa summarum så var detta projekt det mest händelserika och intressanta jag varit ut på från isen hittills. Första passet i detta vatten förblir inte det sista - tro mig! Stort Grattis till det nya PB:t Frank!

// Sundfors


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar