08 oktober 2013

Varför fiskar jag?

Jag har fiskat sen jag minns. Och det har varit mitt största intresse, förr när jag fiskade
njöt jag bara av att åka ut själv brydde mig inte desto mer om det kom fisk eller ej.
Men nu på senare tiden har Fisket blivit mer eller mindre en stress, har familj så jag har inte så mycket
tid för att fiska.

Nu när jag åker ut och fiskar känner jag inte samma gamla lugn som förr, man blir besviken
när det är trögt och sitter bara och väntar på att hugget ska komma..
och mer och mer tänker man på att man måste prestera bättre en andra fiskare..
Man är mera som en fiskerobot nuförtiden, hur hittar man tillbaka till lugnet..tror detta beror mest på
att den tid man får för fiske är så lite så man försöker för mycket och blir besviken..Men nästa fiske
pass ska jag försöka att tänka på saken.

bara några funderingar!

Break a leg!

1 kommentar:

  1. skulle snarare kunna svara tvärtom för mig. fisket har blivit ett sätt att va ut i naturen och stänga bort alla bekymmer. man e helt enkelt på naturens villkor. se omkring dig, iakta djur, tänk att en fisk bara e en bonus. speciellt om man e med goda vänner så upplever iaf jag att gemenskapen är nästan det viktigaste. skulle man dessutom pricka in ett fint fiske så är det ännu bättre när man dessutom kan dela upplevelsen med vänner. visst blir man lätt frustrerad när inget händer och fisken man vill ha vägrar hugga men känslan sen när den väl hugger överskuggar alla frustrationer :) här sku finnas tankar till ett kommande inlägg. :)

    SvaraRadera