05 februari 2014

Spökande storgäddor?!

Hur kan gäddor av grövre kaliber "röra om i grytan" så pass mycket som de gör varje gång de fångas..? Kommer att skriva av mig lite, eftersom trenden att spy galla över andras framgångar bara tycks fortsätta. Åsikterna och funderingarna är mina personliga och jag för inte nödvändigtvis hela Teamets talan.

Själv har jag nu fiskat målinriktat efter gädda, och helst storgädda, i ca 4-5 år. Det tog sin tid innan jag, mer eller mindre självlärd, lyckades överlista min första 10:a. Metoden var ismete och året var 2012. Upprymd och rent av överlycklig släpper jag historien på min personliga blogg, där läsarna fått ta del av resan hur jag utvecklats från "semesterfiskare" till seriös sportfiskare. Vad händer? Det hann knappast gå många timmar innan första anonyma kommentaren droppar in. Kommer inte längre ihåg ordagrant vad kommentaren innehöll, men något i stil med att "det måste varit speciellt skönt att fiska upp gäddan ur fredat vatten". Grön som jag var, så var jag inte alls förberedd på detta då.

Trenden har fortsatt, och anonyma kommentarer har allt som oftast dykt upp under inlägg där vi uttryckt glädje över framgång och där vi möjligtvis publicerat en bild eller två av en finare gädda. Nu är det inte så att problemet ligger i just att det kommenteras anonymt. Det går ju med enkla medel att förhindra i bloggen om man så vill.

Det jag personligen inte kan förstå, är avundsjukan som folk uppenbarligen måste få ur sig. Jag ser ingen annan orsak till att släppa ur sig kommentarer som, "man fiskat på fredade vatten, det är fel att använda ädelfisk till bete, vi ismetar i för kallt väder och värnar således inte om gäddans välmående, vi låter inte gäddorna leka ifred osv, osv" Listan kunde göras hur lång som helst...

Nu är min avsikt absolut inte att hänga ut någon här, eller att "kasta skiten tillbaka" åt de som ger åsikterna som luktar avundsjuka. Då är väl jag inte ett dugg bättre, eller hur?

Var och en som fiskar ansvarar väl för sin fångst, eller? Varje fiskare tar sig rätten att bestämma över vad man gör med sin fångst. Ingen skillnad om det gäller yrkesfiske eller sportfiske, oavsett står ju fångstmannen för beslutet. De som på riktigt bryr sig och följer vår blogg vet hur vi handskas med det vi fångar och de vet dessutom att vi tillämpar Catch & Release. Varför skulle man inte ta hand om fångsten på bästa möjliga vis, ifall man väljer att släppa tillbaka fisken?

Jag förstår inte resonemanget helt enkelt. Om jag skulle säga att jag glädjas lika mycket åt andras fångster som åt mina egna, så skulle jag ljuga. Klart man själv vill vara den lycklige fångstmannen, men på samma gång vet man ju vilken känsla som infinner sig när man lyckats efter otaliga timmar, dagar, veckor ja till och med år av slit.

Av någon orsak har det alltid "spökat" kring storgäddor. Allt från frontade smågäddor till manipulerade bilder och vikter kommer ständigt på fråga. Jag ser dock absolut ingen orsak att sätta mig själv på tronen och tillrättavisa någon, även om det skulle finnas något jag inte är helt av samma åsikt om. Jag delar hellre glädjen, än dödar den med att påpeka allt som gått fel.

Så nu finns det möjlighet till debatt. Svarar mer än gärna på åsikter och kommentarer, men det känns bara inte seriöst att sitta och debattera med herr eller fru "Anonym". Hoppas ju att våra läsare också vågar stå för sina åsikter så pass, att man vågar sätta namn under sina skriverier.

/ Sundfors

3 kommentarer:

  1. Avundsjukan är den värsta sjukan!

    SvaraRadera
  2. Bra skrivet, det är synd att alla inte glädjas med varandras fångster helt enkelt och skriva grattis istället för negativa kommentarer.

    SvaraRadera
  3. Mycket fint skrivet. jag har också själv fått en hel del skit kommentarer, för mycket blod, för små gäddor. Men det satte jag stopp för genom begränsning för kommentarer i bloggen. Men väl mött boyz, man får hoppas att vi ses nån gång på isen.

    SvaraRadera