16 januari 2015

Tredje passet från is gav utdelning!

För ca 1 1/2 vecka sedan testade jag ett nytt vatten tillsammans med Frank. Redan förra vintras fann vi intresse för stället, men premiären hann tyvärr aldrig avverkas innan vintern övergick i vår och det var dags att packa undan ismetegrejerna.

Klockan ringde vid halv 6 och efter en liten halvtimme hade jag hämtat Frank. Framme vid vattnet såg det mesta lite främmande ut, eftersom vi traskade ut i beckmörker till endast ljuset av våra pannlampor. Efter en bra bit till fots i tungt före lastade vi ur pulkorna och radade ut våra spön. Det dröjde inte länge innan första vippan löste ut… Ingen fisk på isen, men lovande hur som helst med hugg så snabbt i ett nytt vatten.

Efter det första hugget dröjde det en stund innan nästa händelse. Det ljusnade över isen och snart kunde vi tydligt se samtliga vippor utan extrabelysning.

I dagsljus konstaterade vi att vi inte lyckats pricka exakt den spot vi hade planerat och medan vi funderade över att flytta några spön löste vippan till ett av mina spön nära land ut. Jag konstaterade att något hade tagit betet och var på väg bort från hålet i rask takt. Hyfsat motstånd i mothugget och flera rusningar innan gäddan lät sig lyftas upp på isen. Konstaterade snabbt att det var fråga om en 5+are, en fin första gädda alltså! Gäddan vägdes till strax över 6 kg och mättes snabbt till 99 cm innan hon återfick sin frihet.


Mot eftermiddagen blev fisket trögare och efter att jag landat och återutsatt en ca 3-kilos fisk var det som om gäddorna slutat äta helt och hållet. Trots att vi flyttade stor del av våra spön till det vi trodde skulle vara ett hetare område, så hände det ingenting.

Vi gick några varv på isen för att "väcka" våra döda beten. (ett par ryck i linorna för att ge dem lite rörelse) Detta är en metod som har visat sig fungera rätt så bra vissa dagar och som jag anser alltid är värd att prövas. Medan vi gick våra varv på isen hör jag Frank ropa om jag ser vad som sker vid vår "lägereld"… För att få ens lite glöd till vår korvgrillning senare på dagen hade vi placerat upp våra pulkor som vindskydd. När jag kastar ett öga mot campen ser jag att pulkorna inte längre står som vi placerat dem. Skyndade tillbaka till stranden och konstaterar att vi fått uppleva "Frank eldar del 2". I del 1 sattes det av misstag eld på en campingstol. Stolen flyttade efter den incidenten till de sällare fiskevattnen och en ny Asaklitt inhandlades. Denna dag var det alltså dags att se hur pass bra en Dura-Sled brinner, och förvånansvärt bra måste jag säga… ;)



Mot slutet av dagen bestämde sig Frank för att flytta ut ett "jokerspö", ifall gäddorna bara börjat söka sin föda lite längre bort. Det dröjde inte länge förrän det hugger på det flyttade spöet och Frank drillar upp en ca 3,5-kilos fisk.

Efter detta bestämmer vi oss för att börja packa ihop, eftersom vi befarade att vägen tillbaka till bilen skulle bli lite mera utmanande än när vi traskade ut på morgonen. Med tanke på Franks "bränn-nya" pulka alltså...

Jag samlade ihop mina saker vid campen och gick ut för att plocka upp mina spön. Jag hann ta upp två st. innan jag ser hur vippan till spöet längst bort står och vajar i vinden. Ropar åt Frank att han skall ta med landningsmatta och verktyg medan jag halvspringer fram till hålet. Vet ju inte alls hur länge sen hugget kom ens. Gäddan har tagit duktigt med lina och i mothugget möts jag av massivt motstånd. Gäddan följer först snällt med upp till hålet men sedan blir det action och flera härliga rusningar. På andra landningsförsöket lyckas Frank styra upp huvudet i hålet. Och vilket huvud sen!


Gäddan lyftes snabbt in i vågsäcken och lade då märke till att hela skapelsen inte var lika grov som huvudet, med det oaktat en jättefin fisk. Gäddan vägdes till 8,1 kg och mättes till 106 cm.


Efter detta hände det inte mera på isen och vi åkte hem med en hellyckad premiär på det nya stället i bagaget.

Nya tag inom kort!

// Sundfors


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar