12 december 2016

Första passet - Drömfisk


I bilen på vägen hem från Liska Kayak Fishing Open så pratade Lali och jag om årets höstfiske och den kommande ismete säsongen. Höstfisket har inte riktigt kommit igång nu i år då vatten ståndet varit konstant sjukt lågt, och vi vill ha mycket och stigande vatten i vikarna på senhösten för att det skall kännas riktigt hett.
Då dagarna med minusgrader kommit oftare och oftare denna höst så börjar man inse att isen kommer troligen att lägga sig mycket tidigare i år än senaste året, vilket kommer att sätta lock på hela spinnfisket innan det ens börjat. Lite surt då det lämnade så sjukt mycket ogjort, och spinnfisket har för mig fått en rejäl nytändning det senaste året. Ismetet har varit favoritmetod i många år, men just nu så ligger det ändå på andra plats efter senhöst spinnfisket.

"..enda året jag har ismetat i november har jag lyckats dra en tia från isen, november 2010 .."

Med de nämda orden från Lali i tankarna så kändes det som att det kom en ny energi att sadla om från höstfisket till vinterfisket och att köra de kommande inplanerade passen istället från isen, än att söka ihjäl sig för att hitta luckor med öppet vatten, och hitta en isfri ramp ännu till.

En kväll då jag kollade arbetslistan för att se vilka dagar jag hade ledigt veckan därpå, för att köra första passet från isen, så fick jag nog nästan tungan nersvald då jag såg att jag också är ledig följande dag, frun kommer att vara på jobb och flickan inbokad vid dagmamman. Paniken var ett faktum,
inget var ställt för fiske från is ännu, mörtstugan ännu i förrådet så betesfisken fanns inte på kartan att hinna få tag i själv under en natt .... !!
Jag minns att jag skrev något i stil med PANIK med stora bokstäver på team whatsappen och förklarade för dem min stora nöd på betesfisk.
Betesfisk förrådet gapade tomt för de flesta, men Frank lovade några små efterlämnade mörtar iallafall. Jag var påväg mot Franks när Julia (Lalis fru) ringde och frågade ifall det passar att vi kommer dit en stund ikväll så får Lenni och Novalie leka av sig en stund. Visst, det passade bra så skulle jag i lugn och ro själv kunna hämta mörtarna och hinna snacka av mig om morgondagens fiske en stund.
Det blev så att jag satte mig ner på en kaffe istället då Lali var hemma, och efter en stund så gick vi ut i garaget för att syna frysboxen ifall det fanns något i betesväg.
Det visade sig att det längst ner så låg det kvar några riktigt stora mörtar och braxar,  så stora så man nästan tror att de är för stora att använda, men varför inte testa.
Sen körde jag hem och sadlade om alla spön till ismetet, packade bilen och kom tillbaka och hämtade tjejen och tackade för både betesfisken och barnpassningen innan vi körde hem igen.

Morgonen efter så kom jag iväg, strax innan gryningen, men jag hade ändå förlorat mycket tid åt att söka upp min våg, och hamnade att köra iväg utan, när tiden tickat iväg tillräckligt för att inse att om jag skall fiska överhuvudtaget idag så blir det utan våg, hellre det än inte alls.
Planen var att fiska en skärgårdsvik. Då skärgårdsfisket är som bäst just denna årstid så var det ett lätt val, även fastän det kändes lite som en chansning med stället jag valde, då jag inte fiskat just där under hösten tidigare. Men jag tänkte att det kommer att ge en mängd med fisk iallafall och kul att komma igång bra på första passet, än att börja ismete med att vänta ut några pass innan första hugget.

Väl framme så såg jag nog ganska tidigt att isen i skärgården hade försämrats betydligt igen eftersom
vatten nivån stigit kraftigt det senaste dygnet. Första försöket att komma ut misslyckades, och jag fick vända om efter att gått genom isen några meter ut. Även det andra försöket. Jag tänkte att på ett djupare ställe så kan ju inte isen ha tryckt upp lika mycket som på det grunda området jag först provade. Men isen brast igen, och då blev det en ofrivillig simtur istället då jag inte bottnade som på det grunda vattnet. Ingen fara då man använder flytkläder , men rejält blöt utanpå blir man iallafall.







Efter två misslyckade försök så var det nog dags att tänka om lite ...
Jag lastade tillbaka i bilen och styrde norrut.

Man skulle tro att man i det här laget blivit bitter, men när jag öppnade termosen, kände doften av nykokt lemmelkaffe kryddat med kardemumma för att få till ett riktigt ismetekaffe á la christmas delux och jag kände en svag mörtdoft mellan kaffe slurparna samtidigt som ismete viporna dansade vilt i baksätet. Då kom den välbekanta ismete känslan smygande , jag njöt faktiskt totalt.








Jag hade inte siktet på någon specifik sjö riktigt skarpt heller, jag tillät mig välja helt spontant under färden, och magkänslan den dagen visade sig fungera riktigt bra faktiskt.
Den sjö jag slutligen valde hade jag inte kunnat fiska i på tre år då terrängen inte varit den bästa, men jag har tappat en gris där så revansch suget har alltid funnits under skinnet.


Det började lite osannolikt bra också, redan då jag släppte ner mörten i första hålet och skulle spänna upp linan mot vippan så kände jag att det tog emot ... jag höll linan försiktigt mellan tummen och pekfingret och lyfte lite då jag kände att fisken svängde och simmade iväg.
Jag lät henne simma några meter och innan jag smackade till med årets första mothugg från isen.
Det svarade bra och efter en kort drill kunde jag lyfta upp en fin gädda på 82cm.
Kan nämna att isen här var 18cm, jämn kärnis.


                                     Liten vacker gädda efter 10 sekunder på isen ! 82cm.

Jag tänkte att inte behöver man fiska skärgård för att ha rally :) då känslan för dan just nu var
att det kommer att bli sniprally tills betesfisken är slut. Men nej nej, 4 timmar senare efter två regnväder och maten och kaffet var slut för länge sen så hade jag inte haft ett ända fäll till.
Vackert så, riktigt grisväder! Jag hade varje timme gjort ett "väck varv" eller vad man skall kalla det, man går och rycker i linorna för att liva upp de döda betesfiskarna, men utan resultat, och det började skymma och tiden rann iväg. Då gjorde jag så att jag lyfte upp alla beten precis under iskanten, med hopp om att de stora skulle stiga och börja jaga i skymningen, och då ser de fint serverade beten. För om betesfisken nu ligger på botten så kommer de troligtvis att missa dem.

Jag väntade till absolut sista minuten av vad jag hade, innan det skulle vara fullfart för att hämta barnet för kvällen och hamna och bryta för dagen. Då jag accepterat att jag väntat för gäves och jag tagit upp första spöet .. då kommer fället! Ja det är mycket som nästan blir saga istället för verklighet de kommande minutrarna.
Jag får för första gången, och då är detta min 7:de ismete säsong, drilla en fisk genom glasklar is, lite som att stå ovanför att akvarium fiska, och får se en enorm fisk dansa under mina fötter innan jag till slut full av adrenalin, kan landa henne och konstatera att detta som ligger här är kanske den största gädda jag någonsin fångat.
Att hon dessutom är grisigt grov, 51-52 cm runt buken, perfekt i skick från topp till tå och sträcker sig till 113cm på måttbandet, revanschen på den tappade grisen ...
Min första tia!
Glädjen och värmen i kroppen kommer vällandes .. ja det jag väntat på så länge, har äntligen hänt!
Jag var så sjukt glad, oavsett vad hon exakt väger så var det en så stor vinst, en drömfisk, en livsfisk .. ett stort delmål var äntligen iland!


                       113cm och 51cm i omkrets så ligger enligt tabell på 10.88 kg.

Kan nämnas att ifall ni som jag detta pass inte skulle ha vågen med, eller att vågen dött utan förvarning så finns det bra tabeller eller kalkylatorer på nätet så ta längd och omkrets så kommer ni att få nästan exakt vikt. Det är helt onödigt att ha ihjäl en fisk bara för att väga exakta vikten, då hon värmer mest i efterhand då man vet att hon simmat vidare och inte är ett gram mindre värd fastän man inte sett den exakta vikten på displayn.
Möjligheten att fånga henne igen för vägning finns ju också .. vilket är mitt projekt denna vinter.
Hoppas jag kan visa upp henne igen och då vägd med egen våg, men ännu tre pass senare så har hon inte låtit sig luras igen ! :)
Men god tur och några skopor öde och ett mått av slump, så lär vi synas igen. Denna gång krävde det två simturer som tvingade mig tänka om, lite för stor betesfisk som blivit kvarglömd, revansch sug, en omärkt extra ledig dag .. så styrdes våra vägar ihop!

The Golden Pig:

Vi har en intern tävling innom teamet om vem som fångar största gäddan under året.
I år så tog som bekant Frank hem "the golden pig" pokalen med sin Norrlands gris på 12900g 118cm och 54cm omkrets. Vandringspokalen har följt med i 4 år nu och byter sin ägare på vår julfest.
När det var dags för pokalutdelningen så fick jag också överraskande nog komma upp och ta emot ett pris, vissa fiskar betyder mer än andra, och min första tia har också hela teamet väntat på, och nu efter 8 års letande så har också jag stigit in i plussar rummet ! Stort tack för den pojkar, en riktigt grym keps från lemmelkaffe som kommer att hänga med ut på många pass framöver.


Vinterkeps med öronlappar från lemmelkaffe.


The golden pig. 12900g 118cm/54cm.


Tack för att otroligt år igen med er. Ut och njut. Skitfiske och lite tur i livet.

: Björn Snellman

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar